Är det åldern som gör mig så rastlös? Det har snart gått en timme och jag är skitsur över att galan inte är över redan. Förr i världen älskade jag långa filmer. Minst två timmar skulle de vara. Om en klassisk 90-minutersrulle visades skrattade man rått åt hur lågbudget det kändes. Idag blir jag överlycklig när en film listas som 1.26 lång. För vem fan har ett tolv timmar att se ett gäng fjolliga dvärgar klättra i berg och diskutera smycken, eller se stora smurfar med kattögon köra sin förbannade hokuspokusmagi? Inte jag.